Hoppa till innehållet

Publicerad 13 oktober 2026

Likviditetsbudget: så gör du en budget för kassan de kommande 13 veckorna

Vad är en likviditetsbudget?

En likviditetsbudget är en plan över in- och utbetalningar under en bestämd period, oftast veckor eller månader. Den visar vad kassan, alltså pengarna på bankkontot, väntas vara vid början och slutet av varje period. Ordet likviditet betyder förmågan att betala sina räkningar när de förfaller, och budgeten visar om den förmågan finns hela vägen.

Det vanliga sättet att göra en likviditetsbudget är att börja med dagens banksaldo och sedan lägga till och dra från posterna vecka för vecka. Det fungerar för små bolag med några få kunder och för större bolag med hundratals fakturor, bara att posterna blir fler.

Likviditetsbudget och resultatbudget är inte samma sak

En resultatbudget visar vilket resultat företaget väntas göra. Intäkter bokförs när de är intjänade och kostnader när de uppstår, så en faktura som skickas i december men betalas i februari syns i december i resultatbudgeten. I likviditetsbudgeten syns den i februari, när pengarna kommer in.

Därför kan ett lönsamt bolag få slut på pengar. Om kunderna betalar sent eller om en stor leverantörsfaktura och skatterna förfaller samma vecka hamnar kassan under noll, även om resultatet är positivt. Läs mer om resultatbudgeten i vår guide till resultatbudget och budgetmall.

Så bygger du den i fem steg

  1. Börja med banksaldot. Skriv in summan på bankkontot på startdagen. Använd bankens saldo, inte saldot i bokföringen, eftersom det senare kan skilja sig för betalningar som är skickade men inte dragna.
  2. Lägg in kundinbetalningarna. Ta utgående kundfakturor och sätt in varje betalning i den vecka du väntar pengarna. Utgå från när kunderna brukar betala, inte från förfallodatumet, om du vet att de brukar betala sent.
  3. Lägg in utbetalningarna. Leverantörsfakturor med förfallodatum, löner och skatter. Räkna med arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för varje löneutbetalning, och med moms enligt momsperioden. Hyra, lån, leasing och återkommande abonnemang hör också hit.
  4. Räkna ut netto och utgående saldo. Netto är inbetalningar minus utbetalningar. Utgående saldo är ingående saldo plus netto, och blir nästa veckas ingående saldo.
  5. Leta efter den lägsta veckan. Sätt en gräns för hur lågt saldot får vara, till exempel en månads fasta kostnader. Om en vecka går under gränsen är det den veckan du ska agera på: be en kund betala tidigare, skjut upp en investering eller ta in ett kreditlöfte i förväg.

Ett exempel med 13 veckor

Vi tar ett påhittat bolag, Exempel Bygg AB, med 400 000 kr på banken den första veckan. Bolaget har anställda och löner som betalas den 25:e varje månad. Tabellen nedan visar de första 13 veckorna. Lönerna gör att saldot sjunker kraftigt i vecka 4, och vecka 13 blir lägst, med 68 000 kr. Det är under gränsen 100 000 kr som bolaget satt för att ha en buffert för oförutsedda utgifter.

Slutsatsen är inte att bolaget har dåligt med pengar. Den är att vecka 13 måste planeras i förväg, till exempel genom att fakturera de sista kunderna tidigare eller att skjuta upp en leverantörsbetalning till vecka 14.

Exempel · påhittade siffror

Likviditetsbudget för 13 veckor, exempelbolag
VeckaIngående saldoInbetalningarUtbetalningarNettoUtgående saldo
1400 000180 000−107 00073 000473 000
2473 00060 000−204 000−144 000329 000
3329 000210 000−85 000125 000454 000
4454 00040 000−380 000−340 000114 000
5114 000150 000−110 00040 000154 000
6154 00090 000−80 00010 000164 000
7164 000230 000−246 000−16 000148 000
8148 00070 000−90 000−20 000128 000
9128 000170 000−75 00095 000223 000
10223 00040 000−60 000−20 000203 000
11203 000260 000−130 000130 000333 000
12333 000110 000−95 00015 000348 000
13Lägst348 00090 000−370 000−280 00068 000
Vecka 13 är lägst, 68 000 kr, under gränsen på 100 000 kr. Löneutbetalningarna i vecka 4 och 13 är de största utgifterna.

Ladda ner mallen för likviditetsbudget

Mallen är en fil med 13 veckor och kolumnerna ingående saldo, kundinbetalningar, övriga inbetalningar, leverantörsbetalningar, löner, skatter och avgifter, övriga utbetalningar, netto och utgående saldo. Netto och utgående saldo är formler, så du fyller bara i de vita fälten och ser direkt hur saldot utvecklas.

Ladda ner likviditetsbudget-mall.csv Filen använder semikolon som kolumnseparator och UTF-8 med BOM, så att Excel visar å, ä och ö rätt. Spara som Excel-arbetsbok (.xlsx) när du jobbar vidare, annars sparas bara värdena och formlerna försvinner.

Exempel · mallen med exempelvärden

De första raderna i likviditetsbudget-mallen, med exempelvärden
VeckaVecka från och medIngående saldoKundinbetalningarÖvriga inbetalningarLeverantörsbetalningarLönerSkatter och avgifterÖvriga utbetalningarNettoUtgående saldo
Vecka 15 oktober400 000180 000095 0000012 00073 000473 000
Vecka 212 oktober473 00060 0000120 000084 0000−144 000329 000
Netto och utgående saldo räknas ut av mallen. Du fyller i ingående saldo för vecka 1 och alla inbetalningar och utbetalningar.

Vanliga misstag

Att räkna med alla kundfakturor. Det är sällan alla fakturor som betalas i tid. Utgå från när kunden brukar betala och lägg in en osäkerhet för de största fakturorna.

Att glömma skatter och avgifter. Moms och arbetsgivaravgifter betalas på fasta datum, ofta den 12:e i månaden efter perioden. De är lätta att missa om man bara tittar på fakturor.

Att blanda in bokförda belopp. Avskrivningar, periodiseringar och avsättningar är inte utbetalningar. Räkna bara med det som faktiskt ska betalas eller betalas in under perioden.

Att inte uppdatera. En likviditetsbudget som görs en gång och sedan glöms bort blir snabbt fel. Stäm av den varje vecka mot banken och justera nästa veckas poster.

Likviditetsbudget i Nordsynk Rapport

Nordsynk Rapport är en rapporttjänst för Fortnox som läser bokföringen och aldrig ändrar något i Fortnox. Den planerade likviditetsprognosen bygger på samma underlag som mallen ovan: bankens saldo, öppna kund- och leverantörsfakturor, löner och skatter. Du kan justera posterna och se hur saldot ändras.

För den som vill se sin egen kassa i förväg finns den kostnadsfria tjänsten Månadskoll som visar månadens resultat från Fortnox.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en likviditetsbudget och en resultatbudget?

En likviditetsbudget räknar pengar som faktiskt betalas in och ut, när det händer. En resultatbudget räknar intäkter och kostnader när de uppstår, oavsett när pengarna kommer eller går. Ett bolag kan ha ett bra resultat och ändå ha dåligt med kassa, till exempel när kunderna betalar sent.

Hur långt fram ska en likviditetsbudget gå?

För löpande styrning används ofta 13 veckor, det vill säga ungefär ett kvartal. Det är tillräckligt långt för att se ett kassagap i god tid och tillräckligt kort för att siffrorna fortfarande ska vara ungefärliga. Längre perioder bygger mer på antaganden och bör göras månadsvis.

Vad är en likviditetsprognos?

Med likviditetsprognos menar man oftast samma sak som en likviditetsbudget, alltså en framåtblickande tabell över kassan. Det används ofta när budgeten uppdateras varje vecka med de verkliga siffrorna.

Varför ska moms och arbetsgivaravgifter med i en likviditetsbudget?

Därför att de betalas på bestämda datum, oavsett om kunderna har betalat. Moms och arbetsgivaravgifter är ofta den största utgiften vid en månads slut, och de glöms lätt bort när man bara räknar på fakturor.

Kan Nordsynk Rapport bygga likviditetsbudgeten från Fortnox?

Nordsynk Rapport är inte öppen för aktivering ännu. När den är det är planen en 13-veckors prognos som bygger på bankens saldo, öppna kundfakturor och leverantörsfakturor, löner och skatter i bokföringen. Du kan alltid justera posterna själv.

Se din kassa 13 veckor framåt

Nordsynk Rapport bygger likviditetsprognosen från din bokföring i Fortnox. Den ändrar aldrig något i Fortnox.