Bluffaktura och ändrat bankgiro: så kontrollerar du innan du betalar

Det finns två slag som ser olika ut men slutar likadant: du betalar pengar till fel mottagare.

Den första är den klassiska bluffakturan, en faktura för något du aldrig har beställt. Enligt Polisen (läst oktober 2026) kan det vara erbjudanden som är utformade som fakturor, där själva erbjudandet göms i finstilt, eller fakturor för varor som aldrig levereras. Ofta föregås de av ett telefonsamtal där ett kort "ja" spelas in och används som bevis för ett avtal, eller där säljaren utger sig för att vara en befintlig leverantör som vill förnya ett avtal.

Den andra är dyrare för ett företag: en faktura från en riktig leverantör, men med ändrat bankgiro. Ibland kommer ändringen i ett mejl som säger att leverantören "har bytt bank", ibland är själva fakturan ändrad efter att någon fått tillgång till mejlkonversationen. Fakturan ser riktig ut eftersom den i allt utom betalningsuppgifterna är riktig. Därför fångas den sällan av att någon tycker att leverantören är konstig.

En snabb titt på layouten eller på kontrollsiffran räcker alltså inte. Det som avslöjar båda typerna är en jämförelse mot det du redan vet: vad ni har beställt, och vilka betalningsuppgifter leverantören har haft tidigare.

1. Sök i Bankgirot. Ange bankgironumret i Sök Bankgironummer. Du kan också söka på organisationsnummer. Träffen visar bland annat vilket företag som är registrerat på numret.
2. Jämför med fakturan. Är det samma företagsnamn och organisationsnummer som på fakturan och i ditt leverantörsregister? Ett annat namn eller organisationsnummer är en tydlig varningssignal.
3. Jämför med tidigare fakturor. Har leverantören använt samma bankgiro förut? Ett nytt bankgiro är inte fel i sig, men det ska bekräftas.
4. Kontrollera kontrollsiffran. Den sista siffran i ett bankgiro beräknas enligt 10-modulmetoden. Bankgirot beskriver metoden i en kort manual: sifforna räknas från höger med växlande vikt 2 och 1, tvåsiffriga produkter delas upp i siffror, och summan rundas upp till närmaste tiotal.

En stämmande kontrollsiffra visar bara att numret är korrekt uppbyggt och fångar felskrivningar. Den säger inget om vem som äger numret, och en bedragare kan ha ett fullt giltigt bankgiro.

Sökningen har gränser. Enligt Bankgirot (läst oktober 2026) hittar du inte bankgiron för utbetalningar, bankgiron kopplade till personnummer eller enskild firma, eller bankgiron med sekretessbelagda uppgifter. Hos en enskild firma får du alltså inte någon träff även när numret är äkta. Då är telefonsamtalet till leverantören den kontroll som gäller.

1. Ring banken direkt. Berätta vilken betalning det gäller, när den gjordes och till vilket bankgiro. Tiden är viktig, eftersom pengarna snabbt kan flyttas vidare.
2. Polisanmäl. Enligt Polisen ringer du 114 14 eller besöker en polisstation, och 112 om brottet pågår. Beskriv hur kontakten gick till.
3. Spara allt. Originalfakturan, mejlen, betalningsbeviset och anteckningar från samtal behövs både för anmälan och för bokföringen.
4. Bestrid och varna. Bestrid skriftligen krav på sådant du inte beställt, och varna de som attesterar och betalar fakturor hos er.

Ingen kan lova att pengarna kommer tillbaka. Det avgörs av om de finns kvar på mottagarens konto och av utredningen. Rådgivning om dina rättigheter får du av banken eller en jurist.

Checklistan fungerar, men den kräver att någon minns den på varje faktura, också en fredag eftermiddag. Nordsynk Leverantörsfakturor gör jämförelsen åt dig. Den jämför bankgiro och plusgiro med leverantörens tidigare fakturor i Fortnox och stoppar fakturor med nya eller ändrade betalningsuppgifter. Den kontrollerar också kontrollsiffror, dubbletter och att fakturan är ställd till rätt köpare, och allt det sker innan någon attesterar.

Stoppet är ett underlag för ett mänskligt beslut. Nordsynk kontrollerar inte ägarskapet hos Bankgirot, så samtalet till leverantören behövs fortfarande när uppgifterna ändrats. Inget ändras i Fortnox innan fakturan är godkänd.